Klart grabben ska ha en smäll, han fyller ju år!

Det är dags igen. Dags att summera ännu ett år av ”the walk of life”.
Att fylla år betyder att man närmar sig slutet. Det är ett faktum och en påminnelse. Man blir inte väckt med tårta, paket och falsksång längre. Dagen inrymmer inga större privilegier. Man är inte kung för en dag. Det blir att sondera terrängen för ännu en dag av trevan. Räkningarna på hög försvinner inte. Det är inte Fortums uppgift att plinga på dörren och utbrista i ”Grattis vi är kvitt nu!”. Dina felsteg under året glöms inte bort, du kommer aldrig att få de mottagna ursäkternas dag. Nej det man förtjänar på sin födelsedag är en bestraffning. Ett rejält kok stryk som tvingar en att skärpa till sig och inse att man inte lever för evigt. En våffla av omtanke. En chans att bli lite ödmjuk för en stund.

Födelsedagen som tradition bjuder på en uppsjö av minnen och anekdoter.
Grusade förväntningar, 18 årsfyllor, whitetrashkalas på McDondalds och de inbjudningar som aldrig "nådde" alla i mellanstadieklassen. Minns särskilt en extremt dekadent McDonaldstillställning under tidigt nittiotal. Det bjöds på Happy Meal och vi satt där runt ett plastbord med födelsedagsbarnet i kungatron. Alla övergödda, alla missnöjda.
Alla hade förstås redan besökt Ronald McDonalds hus tidigare i veckan. Alla hade förstås redan införskaffat den där obegripliga lila leksaksfiguren med pedofilleende och konstig mantel. Festen avslutades med att jag i min inre förvirring blev inlåst i ett klaustrofobiskt videorum där jag tvingades titta på den vidriga historien om chipmunkarna gång på gång tills en vilsen tonåring i Ronald McDonaldmundering släppte ut mig.

Visst kan man sakna den förväntan som det magiska datumet gav en. Entusiasmen, den ohämmade egoismen och det transfyllda leende som bara ett sexårigt födelsedagsbarn kan bära både fascinerar och skrämmer. Bilden säger så mycket om vårt samhälle, om föräldraskap och de gåvor som för barnen innebär status och för medelklassföräldrarna ger dem lite andrum i ångesten över att känna sig otillräckliga.

Man blir äldre. Men behöver inte skaffa falskleg på 18 för det. Kanske kan man fly ansvaret för en dag eller två. Ljuga att man fyllde jämt, ta ut svängarna och sedan avfärda allt som ett skämt. Unna sig en extra snusprilla. Eller varför inte vara lite barnsligt busig och stanna uppe hela natten och sjukskriva sig imorgon. Då blir man väl kanske misshandlad. Men bara för att man förtjänar det.

/Drönaren